Karta över italienskt vin

Italienska viner är, precis som franska viner, en referenspunkt för den internationella enologin på grund av sin gamla tradition. Det finns bevis för att vinproduktionen i Italien började på etruskisk tid, omkring 800-talet f.Kr. Det fortsatte med grekerna, men det var med romarna som den verkliga vändpunkten nåddes, tack vare deras stora engagemang för att sprida vinframställningstekniker och marknadsföra viner i hela Europa. Efter Romarrikets fall var det en period av träda för hela sektorn, tills tidens viktiga handlare, inklusive de gamla adelsfamiljerna Antinori och Frescobaldi, inledde en blomstrande handel, särskilt med länderna bortom Alperna, i synnerhet med Bordeaux. Piemonte och Toscana var de regioner där det tack vare fransk kunskap fanns en stark produktionsvilja: de första Barolo, Brunello och Chianti skapades under denna period. Men i och med phylloxeras ankomst och de två världskrigen drabbades den italienska vinodlingen av en ny hiatus. Efter kriget skedde en klar återhämtning när vinproducenterna började använda inhemska och internationella vinstockar, vilket ledde till några fantastiska toskanska viner.

I dag har Italien nått betydande nivåer och blivit en jätte inom vinproduktion på global nivå, både när det gäller kvantitet och hög kvalitet. I regelverket för kvalitetsskydd klassificeras italienska viner som bordsviner, som produceras utanför bestämmelserna. Högre kvalitet har viner med typisk geografisk beteckning (IGT), varav minst 85% kommer från det geografiska område som de representerar med sitt eget namn. Ett steg högre är däremot kvalitetsvinet producerat i en viss region (Quality Wine Produced in a Determined Region (VQPRD), som framställs i särskilt lämpliga vinodlingsområden. Bland dessa finns viner med kontrollerad ursprungsbeteckning (Controlled Designation of Origin (DOC), där hela produktionen är föremål för kvalitets- och efterlevnadskontroller, och viner med kontrollerad och garanterad ursprungsbeteckning (GDOC), där vinerna följer de strängaste reglerna. Inom varje beteckning finns det också underzoner, dvs. särskilda områden som är begränsade till en kommun, en gård eller en vingård och som omfattas av ännu strängare regler och därför representerar viner av högre kvalitet. För viner som produceras i de historiska områdena för varje beteckning används namnet ”Classico”, tillsammans med ”Superiore”; för viner med en alkoholhalt som är 1% högre än den lägsta tillåtna alkoholhalten enligt specifikationen, och ”Riserva” för viner som genomgår en lagringsperiod som är mycket längre än den lägsta tillåtna enligt specifikationen.

Italien kännetecknas av ett mycket viktigt arv av inhemska vinstockar som lämpar sig bättre i vissa regioner än i andra, vilket ger utmärkta och unika resultat. I norra Italien känner vi igen den höga kvaliteten på de röda vinerna från Piemonte, som produceras med inhemska sorter som Nebbiolo, Barbera, Dolcetto. Valle d’Aosta, Friuli Venezia Giulia med sin Gewürztraminer och Ribolla Gialla, och Alto Adige, är de bästa italienska vita viner, som på grund av klimatförhållandena har egenskaper so inte kan efterliknas på annat håll. I Veneto produceras ett av världens mest kända mousserande viner, som härstammar från ren Glera druva, nämligen Prosecco. Undantagsfall i Lombardiet är Franciacorta, och Trento DOC mousserande viner, där de internationella chardonnay- och pinot noir-vinstockarna har varit särskilt framgångsrika och gett liv åt exceptionella Metodo Classico mousserande viner. Längre söderut hittar man de fräscha liguriska vita vinerna som görs på Vermentino-druvor, Lambrusco Emilia, och sedan de stora toskanska röda vinerna som är gjorda på den förnämsta Sangiovese-druvan. Mycket speciella och intressanta är Verdicchio Marche, Sagrantino från Umbrien, men också Trebbiano och Montepulciano d''Abruzzo. Campania har gjort sig känd för sina vita viner gjorda på Falanghina, Greco Bianco di Tufo och Fiano druvor, medan Basilicata är det obestridda kungariket av Aglianico, som får sitt högsta uttryck i Aglianico del Vulture beteckningen. I Puglia hittar vi extraordinära röda viner baserade på Negroamaro men framför allt Primitivo di Manduria som framställs av de homonyma druvorna. Och återigen minns vi de stora Sicilianska vinerna: de stora röda druvorna som framställs av Nero d’Avola druvorna eller de vita som framställs av Grillo och Catarratto druvorna. Avslutningsvis, men inte minst, med Cannonau från Sardinien och de röda druvorna gjorda på Carignano.

Inspirationen från de italienska ”Supertuscan” var grundläggande, vilket på ett starkt och avgörande sätt utlöste önskan att experimentera med de stora internationella vinstockarna på italienska vinrankor. Resultatet är legendariska viner som Sassicaia, Masseto, Ornellaia och Tignanello. Dessutom får vi inte glömma att det i Italien finns viktiga likörviner som siciliansk Marsala, aromatiserade viner med stor prestige som Vermouth och ett destillat som endast framställs av italienska vindruvor och som därför endast kan produceras i Bel Paese, nämligen Grappa.

Åtgärd pågår, vänta...

Efter ditt uttryckliga godkännande använder Vino.com tredjepartspartners profileringscookies för att erbjuda dig information och reklam i linje med dina preferenser. Du kan ställa in dina preferenser genom att klicka här. Genom att välja "Godkänner" samtycker du till användningen av alla typer av cookies, medan stänger denna banner aktiveras endast de tekniska cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera korrekt. För mer information, se vår cookiepolicy